Inspirerad av Fia, ville jag också fixa ny layout. Detta är ett test som var ganska roligt att genomföra! Fick denna från http://freetemplates.blogspot.com. Testade och det funkade väldigt bra. Det fanns många många tusen fina (och fula) där :)
Iaf; anpassa, layout, redigera html. Fick ett orange streck med reklam för hemsidan längst upp som inte var särskilt snygg. Bestämde mig för att försöka få bort den. Letade upp taggen i html-koden och tog bort den. Nu finns det inget fult orange streck längre!! Kul att man faktiskt fick lite nytta av webbdesignkursen iaf, även om det hittills inte var större än såhär! :)
söndag 29 november 2009
1:a advent
Första ljuset tänt! Även om det inte blev förrän klockan halv elva på kvällen. Lyser fint och varmt på matbordet. Julkänslorna växer sig allt starkare varje gång jag slänger en blick över axeln mot ljuset. Lite glögg med mandel och russin i ökar bara på.
Idag kom Telia-reklams-pappan och köpte mat av mig på jobbet. Tydligen har han varit där flera gånger för ingen blev förvånad när jag berättade att han varit där. Han såg exakt likadan ut som på TV, lika halvdystert butter. Kom sedan igen och ville ha pengar tillbaka för att lingondrickan inte smakade som den skulle. Ville absolut inte ha en annan dricka. Men han fick pengarna och blev sen ett millimillimilli-steg mindre halvdystert butter. Glad att jag är bra på att muntra upp folk! :)
Vi körde tävling idag på jobbet. Kassan mot de som lägger upp maten. Om vi fick kö, men inte dom fick de poäng och vice versa. Det slutade med att de tyckte att de vann, men så var det ju förstås inte ;) 3 personer mot 2, som dessutom har fler uppgifter än de 3 men ändå lyckas hålla kön i schack... Ni får avgöra! :)
La Jefa kom återigen idag med sitt "Sara, vad gör du??". Inte bara en gång heller. Vid svar, alltid "jag tar över det här så kan du gå och..." Varför kan jag inte få göra klart mina saker ifred utan att bli ivägkörd?! Sa till henne att jag tyckte det var mer logiskt om jag skulle vara kvar vid kassan (eftersom jag var i kassan idag) och fylla på där, än att jag skulle vara och torka bord på andra sidan matsalen och att de sen skulle behöva springa och ropa efter mig sen när det blev lång kö. "Jag tyckte bara att det var onödigt att vi skulle byta uppgifter nu när jag gör det här." Men sluta ta mina uppgifter från början då!! Dessutom blev det ju bara halvfärsigt så jag fick ju ändå göra klart det. Aaaah!!! Frustrerad!
Avslutar med att säga att det var jättetrevligt igår hemma hos Oscar och Carro med Josef och Fia! Film, snack, glögg, pepparkakor, lussekatter, te, vatten och mycket skoj och skratt! Speciellt med Fia då typ hälften av kvällen gick åt till att gapflabba åt rabieshunden som klämdes i dörren och gjorde ett mycket skojigt ljud som troligtvis inte går att stava till :) Detta kom av "sure-A!"
Härefter är det också bestämt i Den Stora Månads-Förhandlingen Av -09 att månaden november ska döpas om till Ryssland. Inget ont mot landet i sig, bara det att vi vet så lite om det att det känns som ett enda stort grått dimmoln fyllt av regn när man tänker på det. Likadant som det känns när man tänker på vädret som är just nu - i november. Så alltså, alla upprepa efter mig!: Januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, ryssland, december. Väl talat.
Det ska kanske snöa nästa vecka. Hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas! Orättvist att vi fortfarande sitter här med våra sketna plusgrader och regn medan Kiruna får härliga -33 och snö! :P Ryssland alltså....
Idag kom Telia-reklams-pappan och köpte mat av mig på jobbet. Tydligen har han varit där flera gånger för ingen blev förvånad när jag berättade att han varit där. Han såg exakt likadan ut som på TV, lika halvdystert butter. Kom sedan igen och ville ha pengar tillbaka för att lingondrickan inte smakade som den skulle. Ville absolut inte ha en annan dricka. Men han fick pengarna och blev sen ett millimillimilli-steg mindre halvdystert butter. Glad att jag är bra på att muntra upp folk! :)
Vi körde tävling idag på jobbet. Kassan mot de som lägger upp maten. Om vi fick kö, men inte dom fick de poäng och vice versa. Det slutade med att de tyckte att de vann, men så var det ju förstås inte ;) 3 personer mot 2, som dessutom har fler uppgifter än de 3 men ändå lyckas hålla kön i schack... Ni får avgöra! :)
La Jefa kom återigen idag med sitt "Sara, vad gör du??". Inte bara en gång heller. Vid svar, alltid "jag tar över det här så kan du gå och..." Varför kan jag inte få göra klart mina saker ifred utan att bli ivägkörd?! Sa till henne att jag tyckte det var mer logiskt om jag skulle vara kvar vid kassan (eftersom jag var i kassan idag) och fylla på där, än att jag skulle vara och torka bord på andra sidan matsalen och att de sen skulle behöva springa och ropa efter mig sen när det blev lång kö. "Jag tyckte bara att det var onödigt att vi skulle byta uppgifter nu när jag gör det här." Men sluta ta mina uppgifter från början då!! Dessutom blev det ju bara halvfärsigt så jag fick ju ändå göra klart det. Aaaah!!! Frustrerad!
Avslutar med att säga att det var jättetrevligt igår hemma hos Oscar och Carro med Josef och Fia! Film, snack, glögg, pepparkakor, lussekatter, te, vatten och mycket skoj och skratt! Speciellt med Fia då typ hälften av kvällen gick åt till att gapflabba åt rabieshunden som klämdes i dörren och gjorde ett mycket skojigt ljud som troligtvis inte går att stava till :) Detta kom av "sure-A!"
Härefter är det också bestämt i Den Stora Månads-Förhandlingen Av -09 att månaden november ska döpas om till Ryssland. Inget ont mot landet i sig, bara det att vi vet så lite om det att det känns som ett enda stort grått dimmoln fyllt av regn när man tänker på det. Likadant som det känns när man tänker på vädret som är just nu - i november. Så alltså, alla upprepa efter mig!: Januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, ryssland, december. Väl talat.
Det ska kanske snöa nästa vecka. Hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas hoppas! Orättvist att vi fortfarande sitter här med våra sketna plusgrader och regn medan Kiruna får härliga -33 och snö! :P Ryssland alltså....
onsdag 25 november 2009
:)
I måndags var jag Fia och Josef och såg New Moon. Åh, så bra den va! :D Fast hur kunde den vara något annat när jag har väntat på den sen i mars? Mmm... :) Så bra och och och... :) Roligt var det också, speciellt när hela biosalongen drog efter andan och började gurgla och dregla när Jacob tog av sig tröjan ;)
Den här veckan har jag varit så grymt nyttig! Har inte ätigt något dåligt (förutom popcornen på bion) och jag har varit ute och gått varenda dag med mamma, eller mamma och hennes kompis. Idag var det jag och brorsan som var ute och sprang i regnet! Hela 5 km. Det är ju inte överdrivet mycket förstås och iofs så gick vi hälften p.g.a. min dåliga kondis, men fortsätter det såhär så kommer den bli superbra på nolltid! :D Vi fick dessutom ta ett halvt varv till efteråt för att hitta Gustavs reflex som han tappade i farten. Mysigt var det också att vara med lillebror.
Sen imorn ska jag på bio igen: Bröllopsfotografen!
Den här veckan har jag varit så grymt nyttig! Har inte ätigt något dåligt (förutom popcornen på bion) och jag har varit ute och gått varenda dag med mamma, eller mamma och hennes kompis. Idag var det jag och brorsan som var ute och sprang i regnet! Hela 5 km. Det är ju inte överdrivet mycket förstås och iofs så gick vi hälften p.g.a. min dåliga kondis, men fortsätter det såhär så kommer den bli superbra på nolltid! :D Vi fick dessutom ta ett halvt varv till efteråt för att hitta Gustavs reflex som han tappade i farten. Mysigt var det också att vara med lillebror.
Sen imorn ska jag på bio igen: Bröllopsfotografen!
måndag 16 november 2009
Berlinresan :D 7/11-11/11-09 Dag 5
Min hemresedag. Den gick också jättebra, förutom att jag på flygplatsen precis innan kontrollen, lyckades tappa bort min boardingbiljett. Jag hade den ju i handen hela tiden, hur kunde jag tappa den??!! Men jag lyckades. Shit pommes frites! (rimmar bara när man säger det högt! fast förstås också om man stavar det fel... :) shit pomfritt!) Men en snäll person hade gett den till en crewmember och när hon såg mig leta efter något som nån himla galning berättade hon det för mig och jag fick tillbaka den! Ah!
Jag kan nu iaf lite mer tyska än när jag åkte :) eller för att vara exakt: jag kan en mening mer än när jag åkte! Men det är superbra! "Das wetter ist schön!" haha :) Vädert är bra!
Nu tänker jag bara på att minnena från denna underbara resan redan håller på att fade-as away! Nej nej nej! Jag vill ha dem kvar! Alla roliga människor, allt roligt vi gjorde tillsammans och sa... snart borta.. Ledsamt eller hur? Att man inte minns så mycket som man skulle vilja... Men jag kommer nog alltid ha kvar känslan av hur glad och lycklig jag var på resan och hur stolt jag är över mig själv för att jag faktiskt tog chansen och åkte. <3
Jag kan nu iaf lite mer tyska än när jag åkte :) eller för att vara exakt: jag kan en mening mer än när jag åkte! Men det är superbra! "Das wetter ist schön!" haha :) Vädert är bra!
Nu tänker jag bara på att minnena från denna underbara resan redan håller på att fade-as away! Nej nej nej! Jag vill ha dem kvar! Alla roliga människor, allt roligt vi gjorde tillsammans och sa... snart borta.. Ledsamt eller hur? Att man inte minns så mycket som man skulle vilja... Men jag kommer nog alltid ha kvar känslan av hur glad och lycklig jag var på resan och hur stolt jag är över mig själv för att jag faktiskt tog chansen och åkte. <3
söndag 15 november 2009
Berlinresan :D 7/11-11/11-09 Dag 4
Gabriel åkte hem klockan 5 på morgonen så nu var det bara jag kvar. Jag bestämde mig för att åka till Sachsenhausen, ett konsentrationsläger från andra världskriget, lite norr om Berlin. Jag är lite stolt över att jag lyckades :) Först fråga om vägen och köpa biljett, sen faktiskt hitta, sen att på kvällen fortfarande lyckas vara någorlunda icke-galen efter att inte ha pratat med någon på hela dagen :)
Efter en buss (som tydligen krockade med en annan bil - chauffören stannade mitt i vägen så ingen kom förbi och började skriva papper med den andra föraren), ett tåg och en buss var jag framme i Sachsenhausen. Det konstiga var att gatan som ledde ner till museet var en väldigt söt liten gata som inte alls såg ut att kunna sluta vid något så hemskt. Sista huset låg ca 10 meter från lägret. Stackars människor, att behöva bo så nära! :P
Det var precis som man sett på film. Hemsk, hemsk, hemsk. Man kände hur atmosfären helt plötsligt blev sorgsen, kvävande och lugn. Det var öppet, det fanns nästan inga träd där. Till och med jag, en person som var där 65 år senare, kände mig väldigt utelämnad där, ville gömma mig. Men det gick inte. Det fanns några baracker kvar där de visade med möbler (och inga möbler) och med skyltar och videos hur livet där hade varit. Hemskt, hemskt, hemskt. Man såg alla vakttorn, man kände att någon tittade på en fast ingen var där att se. Det var så stort! Jag gick och gick och gick. Fast ändå tillhör Sachsenhausen en av de minsta lägrena. Jag tittade på massgraven, ugnarna och den hemska grinden: "Arbeit macht frei". Sen gick jag därifrån. Stackars alla som någonsin blivit tvingade till att sitta i ett konsentrationsläger. Fast stackars är inte ett tillräckligt starkt ord.
Väl hemma igen på Hauptbahnhofstationen kollade jag runt lite. Den var cool. Stationen har en massa våningar; u-bahn på en våning, s-bahn på en, tåg på en trdje och buss på en fjärde. Sen finns det en massa restauranger och en massa shopping! Väldigt förvirrande men fantastiskt! Speciellt i kombination med det förra :)
Tillbaka till hostlet. Vad göra nu? Ville inte spendera min sista kväll i Berlin på hostlet själv, men kan jag gå ut själj till en pub? Ja! Det fanns en på hörnet. Men jag kom inte dit, för jag hittade Nya Zealändaren och en svenska. Han skulle träffa sina klasskamrater och sen gå ut, vi blev medbjudna. Svenskan hade 2 kompisar till. Vi hamnade istället på ett turkiskt place som hette Nara, där vi rökte vattenpipa och åt baklava. Mmmm :) De var superroliga och vi hade skoj skoj skoj med varandra. Underbar avslutning på min resa!!
Efter en buss (som tydligen krockade med en annan bil - chauffören stannade mitt i vägen så ingen kom förbi och började skriva papper med den andra föraren), ett tåg och en buss var jag framme i Sachsenhausen. Det konstiga var att gatan som ledde ner till museet var en väldigt söt liten gata som inte alls såg ut att kunna sluta vid något så hemskt. Sista huset låg ca 10 meter från lägret. Stackars människor, att behöva bo så nära! :P
Det var precis som man sett på film. Hemsk, hemsk, hemsk. Man kände hur atmosfären helt plötsligt blev sorgsen, kvävande och lugn. Det var öppet, det fanns nästan inga träd där. Till och med jag, en person som var där 65 år senare, kände mig väldigt utelämnad där, ville gömma mig. Men det gick inte. Det fanns några baracker kvar där de visade med möbler (och inga möbler) och med skyltar och videos hur livet där hade varit. Hemskt, hemskt, hemskt. Man såg alla vakttorn, man kände att någon tittade på en fast ingen var där att se. Det var så stort! Jag gick och gick och gick. Fast ändå tillhör Sachsenhausen en av de minsta lägrena. Jag tittade på massgraven, ugnarna och den hemska grinden: "Arbeit macht frei". Sen gick jag därifrån. Stackars alla som någonsin blivit tvingade till att sitta i ett konsentrationsläger. Fast stackars är inte ett tillräckligt starkt ord.
Väl hemma igen på Hauptbahnhofstationen kollade jag runt lite. Den var cool. Stationen har en massa våningar; u-bahn på en våning, s-bahn på en, tåg på en trdje och buss på en fjärde. Sen finns det en massa restauranger och en massa shopping! Väldigt förvirrande men fantastiskt! Speciellt i kombination med det förra :)
Tillbaka till hostlet. Vad göra nu? Ville inte spendera min sista kväll i Berlin på hostlet själv, men kan jag gå ut själj till en pub? Ja! Det fanns en på hörnet. Men jag kom inte dit, för jag hittade Nya Zealändaren och en svenska. Han skulle träffa sina klasskamrater och sen gå ut, vi blev medbjudna. Svenskan hade 2 kompisar till. Vi hamnade istället på ett turkiskt place som hette Nara, där vi rökte vattenpipa och åt baklava. Mmmm :) De var superroliga och vi hade skoj skoj skoj med varandra. Underbar avslutning på min resa!!
Berlinresan :D 7/11-11/11-09 Dag 3
Idag var det den 9 november. Exakt 20 år sen som Berlinmuren föll.
Vi träffades strax innan 12, jag, Gabriel och Steve. Mot Berlinmuren!! Det var helt underbart att faktiskt få se den! Eller hemskt också, men mest coolt. Den var målad med massa fina färger och motiv nu som föreställde olika saker. (Haha, informativt skrivet, va?). Alexanderplatz, Berliner Dom och Reichstag. Utanför riksdagen stog vi och köade i en timme. Det var så kallt! Kön var kort, men de slussade in folk genom metalldetektorer det var därför som det tog sån tid märkte vi sen. Det var inte så jätteintressant där. Men när vi var längst upp hade vi en finfin utsikt över Berlin, speciellt Brandenburger Tor. Det var då jag fick veta att galleriet med de stora, rektangulära bitarna egentligen var dominobrickor som symboliskt skulle vältas som en liten show över hur Berlinmursen föll. "Klockan 5 faller dem!" sa någon. Vi väntade och väntade på att de skulle ramla. "Nej, det är klockan 7" sa en annan 20 minuter senare. Vi gick ner från vår braiga utsiktsplats för att äta lite. Vi hittade en cool korvkiosk med varmt vin! Å, så gott när man frös lite!!! Vi fick bra platser. Klockan passerade 7. Ingenting hände. "Det är halv 8". Vi väntade; vi hade ju så bra platser. "De faller klockan 8". Vi väntade; vi hade ju så bra platser. Kvart över 8... Halv nio började nog showen. Hilary Clinton, nån tysk partiledare etc var där och höll tal. Barack Obama skickade sina hälsningar på ett videoband. Jon bon Jovi spelade. Sen, äntligen, föll den! Så otroligt magiskt på något sätt. Alla var så glada - man riktigt kände spänningen, förväntningen, lyckan... <3 Den känslan ska jag minnas.
Steve blev tvungen att åka tillbaka till Paris :P så jag och Gabriel fortsatte ensamma. Vi gick längs dominobrickorna för att hitta ut, men insåg, ironiskt nog efter ett tag att vi var omringade av domino och kunde inte komma ut! Här var vi och firade Berlinmurens fall, och så hade du byggt upp en ny mur kring oss! Haha! Men tillslut hittade vi ut, efter en 15 minuters promenad och efter 3 pappersmuggar med varmt vin.
Gabriel visade mig Tacheles. "Har du inte varit på Tacheles, har du inte varit i Berlin" sa han med ett leende. nu efteråt håller jag HELT med honom :) Tacheles var nog den coolaste klubb/bar/innovativa/fritänkande/artistiska/inspirerande ställa jag varit på NÅGONSIN! Jag skulle aldrig ha gått dit själv om jag inte vetat vad det var för något. Det var klotter överallt, folk rökte lite vad som helst, folk var nyskapande. Vi tog några öl, kollade på lite konst, gick sen upp i byggnaden på 5 våningar. Varenda millimeter var täckt av klotter. Längst upp fanns en bar och ett band som spelade. Bakom bandet stod en konstnär och målade för fullt på väggen, med mycket inlevelse och en stor pensel. På en annan våning satt en man och spelade didgeridoo och bongotrumma samtidigt. Vanliga trummor lades sen till också. Vi dansade till detta knasiga, men mycket inspirerande ljud. Typ hälften av alla i byggnaden visade sig sedan vara svenskar, konstigt nog! Ifall någon vill gå dit (vilket ni måste göra någon gång i ert liv) så är jag på! Tacheles finns på Oranienburger Strasse.
Vi träffades strax innan 12, jag, Gabriel och Steve. Mot Berlinmuren!! Det var helt underbart att faktiskt få se den! Eller hemskt också, men mest coolt. Den var målad med massa fina färger och motiv nu som föreställde olika saker. (Haha, informativt skrivet, va?). Alexanderplatz, Berliner Dom och Reichstag. Utanför riksdagen stog vi och köade i en timme. Det var så kallt! Kön var kort, men de slussade in folk genom metalldetektorer det var därför som det tog sån tid märkte vi sen. Det var inte så jätteintressant där. Men när vi var längst upp hade vi en finfin utsikt över Berlin, speciellt Brandenburger Tor. Det var då jag fick veta att galleriet med de stora, rektangulära bitarna egentligen var dominobrickor som symboliskt skulle vältas som en liten show över hur Berlinmursen föll. "Klockan 5 faller dem!" sa någon. Vi väntade och väntade på att de skulle ramla. "Nej, det är klockan 7" sa en annan 20 minuter senare. Vi gick ner från vår braiga utsiktsplats för att äta lite. Vi hittade en cool korvkiosk med varmt vin! Å, så gott när man frös lite!!! Vi fick bra platser. Klockan passerade 7. Ingenting hände. "Det är halv 8". Vi väntade; vi hade ju så bra platser. "De faller klockan 8". Vi väntade; vi hade ju så bra platser. Kvart över 8... Halv nio började nog showen. Hilary Clinton, nån tysk partiledare etc var där och höll tal. Barack Obama skickade sina hälsningar på ett videoband. Jon bon Jovi spelade. Sen, äntligen, föll den! Så otroligt magiskt på något sätt. Alla var så glada - man riktigt kände spänningen, förväntningen, lyckan... <3 Den känslan ska jag minnas.
Steve blev tvungen att åka tillbaka till Paris :P så jag och Gabriel fortsatte ensamma. Vi gick längs dominobrickorna för att hitta ut, men insåg, ironiskt nog efter ett tag att vi var omringade av domino och kunde inte komma ut! Här var vi och firade Berlinmurens fall, och så hade du byggt upp en ny mur kring oss! Haha! Men tillslut hittade vi ut, efter en 15 minuters promenad och efter 3 pappersmuggar med varmt vin.
Gabriel visade mig Tacheles. "Har du inte varit på Tacheles, har du inte varit i Berlin" sa han med ett leende. nu efteråt håller jag HELT med honom :) Tacheles var nog den coolaste klubb/bar/innovativa/fritänkande/artistiska/inspirerande ställa jag varit på NÅGONSIN! Jag skulle aldrig ha gått dit själv om jag inte vetat vad det var för något. Det var klotter överallt, folk rökte lite vad som helst, folk var nyskapande. Vi tog några öl, kollade på lite konst, gick sen upp i byggnaden på 5 våningar. Varenda millimeter var täckt av klotter. Längst upp fanns en bar och ett band som spelade. Bakom bandet stod en konstnär och målade för fullt på väggen, med mycket inlevelse och en stor pensel. På en annan våning satt en man och spelade didgeridoo och bongotrumma samtidigt. Vanliga trummor lades sen till också. Vi dansade till detta knasiga, men mycket inspirerande ljud. Typ hälften av alla i byggnaden visade sig sedan vara svenskar, konstigt nog! Ifall någon vill gå dit (vilket ni måste göra någon gång i ert liv) så är jag på! Tacheles finns på Oranienburger Strasse.
Berlinresan :D 7/11-11/11-09 Dag 2
Gabriel och jag hade bestämt att vi skulle mötas kl 12 för frukost. Vi snackade massa med Mexikanarna och med en från Nya Zealand. Sen kom en amerikan in - Steve. Han var skoj och när det var dags att dra så frågade jag om han ville följa med mig och Gabriel och upptäcka Berlin. Han blev glad - tydligen skulle det aldrig ha hänt i USA att någon skulle frågan nåt sånt. Enligt Steve hade alla amerikaner bråttom, och en plan som de tänkte följa till punkt och pricka och inte låta något komma imellan, inte ens en person som bara ville följa med. :)
Vi tittade på lite olika saker, Segerkolonnen (Siegessäule), Brandenburger Tor där det fanns en massa stora, rektangulära bitar utställda som ett galleri, Checkpoint Charlie + museet. Vi såg en Trabant, och hade en massa, massa, supermycket kul :)
Sen bar det av till konserten. Jag träffade på Vanessa utanför. Hon hade stått där sen 11 men det började inte komma folk förrän vid 4. Jag var inte avundsjuk. Hon berättade att Arctic Monkeys hade gått förbi där vid 12-tiden och att hon hade hejat på dem och fått ta bilder med dem. Jag var jätteavundsjuk!!! Haha, livets ironi :P Vi blev insläppta och hamade först. Konserten var superduperbra, men det var typ 40-50 personer som blev utkastade eller utburna för att de svimmade. En svimmade redan innan konserten hade börjat. Helsjukt, Berlinarna är galna! Det var SÅ trångt och alla puttades och puschade och tryckte och drog i en... Jag blev mosade mot rumpan på killen framför mig, och en rumpa är ju mjuk, men jag hade ändå blåmärken på höfterna i 5 dar efterråt - fatta vilket tryck det var! :P Köpte en tröja :) Sen ringde Steve och berättade att han också var där. Jag hade sagt till honom att det fanns biljetter kvar innan och han hade åkt och köpt en, han var också ett fan :) Så vi åkte hem, lämnade Vanessa och sen gick vi hem till oss eftersom tunnelbanorna hade slutat gå. Vi stannade uppe till 6 på morgonen och han visade olika klipp på en show som kallades för "Tim and Eric". Han tyckte det var sjuk kul. Lite skoj var det, men också mycket konstigt :) Han visade också många bilder han tagit, videos och en låt han gjort. Denna kille kunde typ allt artistiskt! AAAAHHH!! Och han hade typ ganska exakt samma musiksmak som mig :)
Berlinresan :D 7/11-11/11-09 Dag 1
So here goes... :) Första gången jag åker solo på en resa! Vaknade kvart i 3 för att ta bussen till Arlanda vid 4, flyget vid 7 och för att vara framme i Berlin innan 9. Allt gick så smidigt! Kom inte fel en enda gång, haha, det är väl vad man skulle förvänta sig av en virrpanna som mog :)
Väl nere på marken igen; hur skulle jag ta mig till hostlet? Taxi brukar ju vara dyrt så jag försökte satsa på buss. Fattade inte hur eller var man köpte biljett eller var bussen gick ifrån. Ingen som kunde förklara heller..
Då hittade jag en svensk familj från planet. Vi valde att slå ihop oss. Eller jag valde iaf. De hade åkt till Berlin bara för att yngsta dottern Vanessa var ett stort fan av Arctic Monkeys och de skulle tydligen spela i Berlin dagen efter. Jag berättade att jag tyckte jättemycket om dem med. Äldsta dottern: "Vill du gå på konserten? Du kan få min biljett, jag tycker inte så mycket om dem". Jag: "Va?!! Helt seriöst? Ja, det vill jag!! Är du säker?? Tack!! :D:D:D". Och så var det överrenskommet att jag och yngsta dottern skulle på konsert tillsammans!
När jag kom fram till hostlet så stod en kille utanför med en förvirrad blick i ansiktet. Skulle jag varit han så skulle jag också sett ut så; hostlet såg helt stängt, igenbommat och helskumt ut! Frågade om han skulle bo där och det skulle han. Han hette Gabriel, kom från Schweiz och hade ringt på dörren, till deras telefon, smsat men ingen öppnade eller svarade trots att han skulle checkat in för 30 minuter sen, så han blev glad när jag kom och befann mig i samma situation som han :) Vi gick och tog en kaffe efter 10 minuter.
Vi gick tillbaka och fortsatte. Tillslut kom receptionisten; lagomt tjock, medelålders kvinna som sa på en blandning mellan tyska och starkt bruten tysk-engelska: "Jag håller på och dricker kaffe och jag vill dricka klart det! Ni får vänta." Hon släppte in oss och försvann i 15 minuter. Tur att Gabriel kunde tyska och översatte ;) Vi checkade in, sen skulle han träffa sin flickvän och försvann.
Jag hittade två kineser som inte var kineser, men som snackade kinesiska i frukostrummet. Den ena, Yong, var en känd författare som skrivit en bok om Che Guevara och Sydamerika, den andra, Jason, var ett fan till henne som fått höra att hon var i Berlin och åkt dit bara för att få träffa henne. De hade nu spenderat 3 dagar tillsammans :) Tänk att få träffa sin egen idol så där!! De visade mig runt en hel del, sen avvek jag för att träffa Vanessa.
Vi letade reda på vart konserten skulle vara så att vi lätt kunde hitta dit imorrn. Det gick efter ett tag. Vanessa bestämde sig sen för att hon skulle börja köa på konsertdagen redan klockan 11 på morgonen trots att den inte började förrän 8 på kvällen. Jag sa att jag nog skulle komma lite senare... På vägen hem hjälpte jag en ramlad kvinna upp.
Ännu senare på kvällen smsade Gabriel och frågade om jag ville med ut. Så klart jag ville! :) Jag drog med mig mina två rumskompisar från Mexiko som jag lärt känna 1 timme innan och vi hade så sjukt roligt!!! På pubben innan pratade vi massor och vi klickade allihopa. Sen gick vi till den bästa klubben i Berlin, men kom inte in. Då gick vi till en annan, men det var för dyrt; 23 euro inträde för en person!!! Så vi gick till ett tredje ställe. där visade sig musiken inte vara den bästa, men det var skoj ändå. 15 minuter innan vi skulle dra insåg vi att det fanns ett 4:e rum - indierockrummet! Suck... försent :)
Hade tänkt..
Hade tänkt att skriva om min underbara resa till Berlin idag, men innan jag hann börja så insåg jag att jag inte kunda logga in. Det tog ett litet tag innan jag fattade att det var för att jag använde fel mejladress :P (vilket är lite extra konstigt eftersom jag var inloggad för en vecka sen exakt). Iaf så tänkte jag att jag skulle ändra inloggningen till rätt mejladress, men jag fattade inte alls vart och när jag hittade ett ställe så funkade det iaf inte, så det var nog inte rätt ;)
Datan krånglar med mig idag, hade också planer på att göra klart alla arbetsmoduler till webbdesignkursen, men si de gick int heller. Usb-porten fungerar tydligen inte längre. Det står bara att det inte känns igen, och sen kan man inte hitta mappen någonstans på datan. De få gångerna man faktiskt hittar mappen står det bara att den är tom. Men usbn funkar ju på alla andra datorer! :P Sen kommer det upp nån himla skylt hela tiden där det står att det är en strömökning på navporten eftersom en usb-enhet har överskridit gränsen. Men det står bara när jag inte har ett usb-minne i... Det går inte att klicka bort den heller. Vad betyder det?
Stackars data, den har ju vart så snäll och bra mot mig hela tiden tills nu! Det kanske var den där midsommarfyllan i alla fall? Nu funderar jag på att köpa en ny; en pc igen eller ska jag våga mig på en mac? Jag har inte riktigt kommit fram till alla för eller nackdelar än, någon som har nåt att tillägga i denna diskusion?
Jag tror inte att min data vill att jag ska köpa en ny, för varje gång jag tänker på det så börjar den fungera ganska bra igen :) Nu är den både snabb och glad. Men skylten visas fortfarande och usb-minnet visas fortfarande inte. Blä! Jag fattar noll! Det är som när man ska göra något på datan, typ installera något och så funkar det inte. Sen kommer någon annan och tittar på när man gör exakt samma sak igen, eller gör exakt samma sak, och då funkar det! :p :/ :) Suck, välkommen till teknikens underbara värld.
Aja, nu orkar jag inte längre för ikväll, får skriva imorrn istället, med den gamla mejlen.
Datan krånglar med mig idag, hade också planer på att göra klart alla arbetsmoduler till webbdesignkursen, men si de gick int heller. Usb-porten fungerar tydligen inte längre. Det står bara att det inte känns igen, och sen kan man inte hitta mappen någonstans på datan. De få gångerna man faktiskt hittar mappen står det bara att den är tom. Men usbn funkar ju på alla andra datorer! :P Sen kommer det upp nån himla skylt hela tiden där det står att det är en strömökning på navporten eftersom en usb-enhet har överskridit gränsen. Men det står bara när jag inte har ett usb-minne i... Det går inte att klicka bort den heller. Vad betyder det?
Stackars data, den har ju vart så snäll och bra mot mig hela tiden tills nu! Det kanske var den där midsommarfyllan i alla fall? Nu funderar jag på att köpa en ny; en pc igen eller ska jag våga mig på en mac? Jag har inte riktigt kommit fram till alla för eller nackdelar än, någon som har nåt att tillägga i denna diskusion?
Jag tror inte att min data vill att jag ska köpa en ny, för varje gång jag tänker på det så börjar den fungera ganska bra igen :) Nu är den både snabb och glad. Men skylten visas fortfarande och usb-minnet visas fortfarande inte. Blä! Jag fattar noll! Det är som när man ska göra något på datan, typ installera något och så funkar det inte. Sen kommer någon annan och tittar på när man gör exakt samma sak igen, eller gör exakt samma sak, och då funkar det! :p :/ :) Suck, välkommen till teknikens underbara värld.
Aja, nu orkar jag inte längre för ikväll, får skriva imorrn istället, med den gamla mejlen.
onsdag 4 november 2009
Bra dag!
Idag var en jättebra dag. Det känns som om väldigt många av alla de saker jag gått och oroat mig för nu under hösten har löst sig på ett bra sätt - alla just idag! :)
Det hela började med att (som vanligt på onsdagar) åka till Eskilstuna för Webbdesignkursen. Denna gång var det sista gången - redovisning. Alla var väl lite smått nervösa för den, eftersom ingen till 100% var förberedd. P.g.a. dålig tidplanering, från både oss och lärarna, blev nämnligen det sista klart idag, 4 minuter innan vi skulle upp och redovisa :) Men den gick finfint, vi fick inte så mycket dålig kritik och det var deffinitivt jätteskönt att bli av med det. Nu behöver jag inte längre sitta och svettas med hemsidan, behöver inte längre svära över att det inte fungerar även om det borde. ;) Fia förstår. Om uppdragsgivaren bestämmer sig för att han vill ha vår sida, så måste i dock svettas lite till, göra det hela lite mer symmetriskt etc. Ifall någon är intresserad av att få se min sida, kolla in den på; http://www3.idt.mdh.se/mdh/ebe98002/montana
Den andra bra saken som hände idag var att det snöade för första gången i år! :D Under stor del av dagen och kvällen singlade det ner små flingor och det gjorde mig glad :) Snö är nog den absolut bästa formen av H2O, enligt mig.
En tredje bra sak som hände var att jag äntligen fick mitt garn. Under sportlovsveckan förra året träffade jag på en tant i skidspåret som hade en fin mössa. Frågade henne vart hon köpt den, men fick veta att hon gjort den själv. Jag fick namn på företag och kontaktade dem i september, men de hade slut på garn, det skulle komma mycket senare. Men så kom det paketet idag på posten också! :) Enda kruxet nu är att jag måste lära mig att sticka, men det ska nog gå så bra :) Jag lyckades ju med sjalen som jag gjorde i vintras, även om det iofs var virkning, men det kunde jag ju inte heller innan.
4:e bra saken är att jag har gjort en packlista inför Berlinresan. Jag köpte flygbiljetter, bokade hotell etc i måndags och ska flyga iväg på min soloresa på tidig lördagmorgon och kommer hem på onsdag dag. Det kommer bli superhäftigt! Jag berättar mer om resan efter att den passerat, såvida jag inte hittar ett internetcafé på resan. Imorrn blir det MYCKET packande och planerande (jag vet inte riktigt vad man kan göra och se i Berlin) och tvättande, växlande av pengar... :) Yes!
Det hela började med att (som vanligt på onsdagar) åka till Eskilstuna för Webbdesignkursen. Denna gång var det sista gången - redovisning. Alla var väl lite smått nervösa för den, eftersom ingen till 100% var förberedd. P.g.a. dålig tidplanering, från både oss och lärarna, blev nämnligen det sista klart idag, 4 minuter innan vi skulle upp och redovisa :) Men den gick finfint, vi fick inte så mycket dålig kritik och det var deffinitivt jätteskönt att bli av med det. Nu behöver jag inte längre sitta och svettas med hemsidan, behöver inte längre svära över att det inte fungerar även om det borde. ;) Fia förstår. Om uppdragsgivaren bestämmer sig för att han vill ha vår sida, så måste i dock svettas lite till, göra det hela lite mer symmetriskt etc. Ifall någon är intresserad av att få se min sida, kolla in den på; http://www3.idt.mdh.se/mdh/ebe98002/montana
Den andra bra saken som hände idag var att det snöade för första gången i år! :D Under stor del av dagen och kvällen singlade det ner små flingor och det gjorde mig glad :) Snö är nog den absolut bästa formen av H2O, enligt mig.
En tredje bra sak som hände var att jag äntligen fick mitt garn. Under sportlovsveckan förra året träffade jag på en tant i skidspåret som hade en fin mössa. Frågade henne vart hon köpt den, men fick veta att hon gjort den själv. Jag fick namn på företag och kontaktade dem i september, men de hade slut på garn, det skulle komma mycket senare. Men så kom det paketet idag på posten också! :) Enda kruxet nu är att jag måste lära mig att sticka, men det ska nog gå så bra :) Jag lyckades ju med sjalen som jag gjorde i vintras, även om det iofs var virkning, men det kunde jag ju inte heller innan.
4:e bra saken är att jag har gjort en packlista inför Berlinresan. Jag köpte flygbiljetter, bokade hotell etc i måndags och ska flyga iväg på min soloresa på tidig lördagmorgon och kommer hem på onsdag dag. Det kommer bli superhäftigt! Jag berättar mer om resan efter att den passerat, såvida jag inte hittar ett internetcafé på resan. Imorrn blir det MYCKET packande och planerande (jag vet inte riktigt vad man kan göra och se i Berlin) och tvättande, växlande av pengar... :) Yes!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)